Men Costa Rica då?
Efter att vi kommit på att vi inte kunde åka till våra drömmars Costa Rica på bröllopsresa så låg vi och tänkte på natten (vi har verkligen inte sovit bra de senaste veckorna). Jag sa "men vi måste ju komma till Costa Rica någon gång, även om det inte blir nu." D. svarade "Ja, om vi båda har jobb borde vi på ett år kunna spara ihop pengar så det räcker".
Och det är ju faktistk så att om drygt ett år börjar jag förhoppningsvis jobba. Så om två år borde vi i så fall kunna komma iväg till Costa Rica.
Idag vid middagen, med en flaska vitt vin, lax, potatis, romsås (så gott!) så pratade vi så klart om vart vi ska åka på bröllopsresan. Grekland eller Italien? Det är ju så olika! I italien är problemet att man måste ta bilen vart man än ska. Det är 8km till stan. Det är mysigt i sig att det är på landet men också jobbigt att inte kunna dricka vin till maten om man äter någon annan stans. Men det finns ju taxi! Det är ju lite dyrare än grekland också, både att bo och att vistas.
Grekland å sin sida är ju lite väl turistigt och även om hotellet är jättfint så ligger det ju i en "turistfälla". även om det är en av de bästa tursitfällorna... Det kanske dock är "roligare" än Italien som kanske är mer kultur. Fast det måste det ju inte vara... Och det är lite billigare. Och verkligen en sol- och bad-semester. Fast med kultur.
Åh dessa val....
Grannen Diana var här och hälsade på i eftermiddags. Hon fyller 30 i februari och tyckte det var synd att vi inte bor här då. Hon ska ha stor fest på tema: P och själklart ska hon vara Prinsessa! Så klart! Hennes kille vägrade dock att vara Prins. Hon hade också föreslagit, med glimpten i ögat, att de skulle gifta sig när hela släkten och alla vänner ändå var samlade men han tyckte inte det var en bra idé.
När vi åt middag kom jag på att det är ju faktist bara drygt 2 år tills D fyller 30. Och jag sa "då kan vi vara i Costa Rica!". "Skitbra idé" tyckte han.
Men mitt hjärtegryn (för att använda svärmors uttryck) säger då "ja, du tror att jag ska ha ett fast jobb i Uppsala då."
Vadå? Tror och tror. "Jag lever på hoppet" säger jag "Det finns ingen mening med att inte hoppas på det bästa. Vi börjar ju bli bra på att ställa om snabbt när saker inte går som vi vill. Det tar vi då."
"Okey då" sa D. "Vi säger så:"
Och det är ju faktistk så att om drygt ett år börjar jag förhoppningsvis jobba. Så om två år borde vi i så fall kunna komma iväg till Costa Rica.
Idag vid middagen, med en flaska vitt vin, lax, potatis, romsås (så gott!) så pratade vi så klart om vart vi ska åka på bröllopsresan. Grekland eller Italien? Det är ju så olika! I italien är problemet att man måste ta bilen vart man än ska. Det är 8km till stan. Det är mysigt i sig att det är på landet men också jobbigt att inte kunna dricka vin till maten om man äter någon annan stans. Men det finns ju taxi! Det är ju lite dyrare än grekland också, både att bo och att vistas.
Grekland å sin sida är ju lite väl turistigt och även om hotellet är jättfint så ligger det ju i en "turistfälla". även om det är en av de bästa tursitfällorna... Det kanske dock är "roligare" än Italien som kanske är mer kultur. Fast det måste det ju inte vara... Och det är lite billigare. Och verkligen en sol- och bad-semester. Fast med kultur.
Åh dessa val....
Grannen Diana var här och hälsade på i eftermiddags. Hon fyller 30 i februari och tyckte det var synd att vi inte bor här då. Hon ska ha stor fest på tema: P och själklart ska hon vara Prinsessa! Så klart! Hennes kille vägrade dock att vara Prins. Hon hade också föreslagit, med glimpten i ögat, att de skulle gifta sig när hela släkten och alla vänner ändå var samlade men han tyckte inte det var en bra idé.
När vi åt middag kom jag på att det är ju faktist bara drygt 2 år tills D fyller 30. Och jag sa "då kan vi vara i Costa Rica!". "Skitbra idé" tyckte han.
Men mitt hjärtegryn (för att använda svärmors uttryck) säger då "ja, du tror att jag ska ha ett fast jobb i Uppsala då."
Vadå? Tror och tror. "Jag lever på hoppet" säger jag "Det finns ingen mening med att inte hoppas på det bästa. Vi börjar ju bli bra på att ställa om snabbt när saker inte går som vi vill. Det tar vi då."
"Okey då" sa D. "Vi säger så:"
Kommentarer
Postat av: Lottis
Jag har varit i både Italien (Sorrento och Milano) samt båtluffat bland de grekiska öarna. Jag skulle rekommendera er båtluffning. Man kan hitta små charmiga öar som inte är billiga och inte fullt så turistiga!
Postat av: Lottis
Oj vad fel det blev, jag menar förstås öar som är billiga och inte fullt så turistiga....
Trackback