Att lära sig en läxa...

Det är ofta svårt att säga vad man har lärt sig. Till exempel känns det efter 2,5 år på socionomprogrammet som att jag inte har lärt mig någonting? men så ibland, när man pratar med någon utomstående, icke-socionom, så upptäcker man till sin stora förvåning att de inte förstår vad man pratar om. Det brukar ju vara tråkigt att inte bli förstådd men i detta fall är det bara ett trevligt bevis på att man faktiskt har lärt sig något!

 

Det bästa jag lärt mig under min praktik, hittills, är att man till mycket stor del själv ansvarar för sina känslor. Visst, det har jag hört förut, men nu har jag förstått det! Tror jag. Det kan vara ganska enkelt att undvika obehagliga känslor. Man måste bara veta varför och när man får de.

 

Exempel: En mamma är jämt arg. Det vill hon givetvis inte vara. Alltid när de handlar bråkar barnen och skriker och detta gör mamman rasande. Vad ska hon göra med sina barn?

 

Först och främst är det aldrig barnens fel. När handlar de? Jaha, direkt efter dagis när barnen är hungriga och trötta. Testa att gå hem och äta först och vila lite. Eller handla på helgen när ni alla är utvilade och mätta.

 

Förekom problemet! Ritar barnen på väggarna kanske det inte borde ligga kritor framme...

 

image219
varför vara arg när man kan spendera sin tid på att ha kul?

Jag provade detta på min kära D förra fredagen. Vi skulle gå och dricka en öl med våra kära vän I. Vi älskar verkligen I men hatar, hatar att hon alltid ALLTID är sen. Jag hör hur D bestämmer i telefon att vi ska hämta upp henne på hennes jobb på väg till baren. När de har lagt på frågar jag om det är så smart eftersom vi med 100% säkerhet kommer att få vänta på henne där och jag vet hur arg D blir. Kan vi inte bestämma att vi ses på baren istället så slipper vi vänta och bli arga?

Jo! D ringer upp och jag hör hur de nu bestämmer att vi ska ses på vägen istället. Jag frågar hur detta blev en förbättring. Ska vi stå UTE och vänta nu? Nä. Nu har D bestämt sig för att inte vänta en sekund längre än utsatt tid. För han tänker inte tillåta sig att bli arg och irriterad. Bra!

 

Vi går och vår vän är inte i tid så vi går vidare. Nu kommer vi till nästa tanke? Tänk om HON blir arg?

 

Ja, hur blir det då?

Att hon är arg är ju hennes problem vilket hon kan påverka genom att komma i tid. För då går inte vi. Om hon blir arg är inte det VÅRT FEL.


Kommentarer
Postat av: Ewa

Smart. Bra. Du kommer att bli världens bästa förälder om du har tänkt att ha barn. Jag tror att man skulle få en helt annat situation i skolan ifall ungarnas föräldrar tänkte som du. Det skulle blir så mycket bättre.

Postat av: Lottis

Helt rätt, tänk om det kunde fungera i praktiken också......det knepiga är att barn inte förstår att de inte ska bråka om de är mätta och utsövda eller när man varit super pedagogisk och kört med "jag märker att du är arg och det får du vara men vi köper inga chips nu..." och det ändå slutar med att man får bära barnet resten av handlingsrundan.....

2007-03-16 @ 21:07:06
Postat av: Evasleva

Självklart funkar det inte jämt. Det fattar ju jag med. Men det handlar om ett förändrat tankesätt. Alla är ju inte så smarta som du Lottis.

2007-03-17 @ 13:30:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback