Härskartekniker
Det här hittade jag i ett material från scouterna:
Någonstans i trettonårsåldern tystnar många flickor. Den
nyss så klara rösten kvävs till en svag viskning. Det självklara
sättet förbyts mot osäkerhet och engagemanget förvandlas
hos många till en stor upptagenhet med det egna utseendet.
Vad är det som har hänt? Ett svar är att det har blivit uppenbart
för flickan att hennes upplevelse av världen (som hon
skolats in i och utvecklat under hela sitt liv) inte är den som
räknas. Inte i skolan, inte i föreningslivet, inte i massmedia.
(I psykologen Carol Gilligans forskning i nyss så självsäkra
tjejer tystnas kan du läsa mer om ämnet.)
I stort sett överallt är det pojkarnas erfarenheter och version
av verkligheten som är den rätta. Konkurrens ger mer
fördelar än samspel, oberoende ses som mer statusfyllt än
närhet, fysisk aktivitet anses mer intressant än känslor och
fotboll är mer gångbart än hopprep. Det skapar en svårgripbar
känsla av utanförskap och osäkerhet hos många tonårsflickor.
Det är så jävla orättvist! Fast jag tror inte att jag tystnade när jag var 13. Och gissa om folk tycker att man är en pain in the ass?
Undahållande av information:
www.morelli.se
Bra att du pratar om problemen! Tack Eva :)
men vad bra! och svårt. en del av ÖFA har jobbat med högstadieklasser under hösten och gör det under våren också som en del av skapande skola. Det är ju inte uttalat samma ämne, men vi har oftast något åt det hållet som grund i allt vi gör. Att flickor får och ska ta plats! http://www.ofahemligheter.se/ här kan du läsa om projektet.